Tekniska hjälpmedel inom vården är nödvändiga
De yrken som drabbas av flest arbetsrelaterade skador är inte de som finns inom byggsektorn. Något som många verkar ta för givet i och med att just dessa ofta är uttalat fysiska. På ett bygge så lyfter man tungt, man jobbar i obekväma positioner och man använder sig av monotona rörelser som skapar förslitning.
Sant, förvisso – men det man glömmer i detta är att byggbranschen är extremt duktiga på att lokalisera dessa faror och att förebygga – genom exempelvis maskiner, annorlunda rörelser, friskvård, utbildningar kring lyfttekniker och genom ökade karv på säkerhet – de flesta skador som kan uppstå. Hatten av för det; men tummen ner för hur man agerar inom en annan bransch.
Den bransch som drabbas av flest skador till en följd av ett tungt jobb är istället vård och omsorg. Inom vården så sker också tunga lyft, det handlar även där om obekväma ställningar och även inom vården så kan tydliga se prov på monotona rörelser som skadar kroppar hos de anställda. Frågan är varför man inte agerar likadant som inom byggbranschen och varför frågan inte tas på samma allvar? En sak som skulle kunna underlätta är att fler får tillgång till tekniska hjälpmedel och detta då sådana dokumenterat ger en effekt. Färre onda ryggar, färre diskbråck, färre slitna axlar och knän och betydligt mindre risk – i och med allt detta – för förtidspensionering. Alla arbetsplatser skulle tjäna på att behandla de här frågorna på ett större allvar och vi tänkte gå igenom lösningarna för att förhindra dessa. Enligt följande:
* Fler utbildningar. Att gå igenom olika lyfttekniker skulle ge en bättre arbetsmiljö. Detta från grunden; att på djupet gå igenom vilka muskler som slits, varför man ska lyfta si- och inte så- samt att prova sig fram gemensamt. Det är en nyckel till färre skador. Som det är nu så sker utbildningen från mun till mun – en äldre kollega lär en yngre och introducerar denne till yrket. En äldre kollega som i sin tur lärt sig av en ännu äldre och så vidare… Någonstans blir det lätt ett fel. Regelbunden uppföljning och utbildning måste ske.
* Tekniska hjälpmedel. En lifthiss har skonat många ryggar och finns det utrymme (tyvärr så ställer bristen på sådant ofta till; särskilt inom hemtjänst) så måste en sådan finnas – och användas! Menas med det senare. Det tar lite längre tid att lyfta en person med hjälp av en lifthiss och det är lite bökigare; något som gör att man av gammal vana förflyttar som man alltid gjort – men sin egen kropp och muskelstyrka. Bra för stunden – värdelöst i det långa loppet. Naturligtvis så måste man även använda bälten och glidbrädor också; det tar vi för givet att man gör.
* Handikappanpassa fler bostäder. Trösklar, låga toalettstolar, badkar, smala duschar, låg handfat och tunga rullstolar… Allt detta leder till att personal inom vård – hemtjänst återigen och inom personlig assistans – tvingas gå omkring i ställningar som sliter fruktansvärt mycket på kroppen. Bygg om och ligg på så att något händer. Det handlar om någon hem – visst: men likväl så handlar det även om någons arbetsplats.